Helgångest

Det ska inte va så här!

Hela jag säger att det är fel, varför varför varför gör jag så här då? Förstår mig bara inte på mig själv och mitt handlande. Nu har jag lovat honom att hänga med ut till hans föräldrar i helgen. Gick väl typ med dåligt samvete innan, för att man borde eller för att jag märkt att han vill det. Sen var det längesen jag var med ut till Orust nu.
Varför känns det så fel? Det är typ världens goaste föräldrar, öppna varma och hjärtliga personer som jag inte har ett dugg problem att komma överrens med. Det är nog som Sarah frågade idag, att jag är så väldigt osäker på våran relation att det för den sakens skulle känns väldigt fel, alla steg som tar oss frammåt tillsammans.

Nää men nu har jag ju lovat och hans föräldrar ser redan fram emot helgen. Själv skulle jag helst bara vara själv hemma i helgen och kanske strosa lite på stan.

Kompromissen blev att vi är där ute ikväll och imorgon på dagen, sen tillbaka in t stan. Suck, tar verkligen emot att göra saker som känns så fel. Nu har jag iaf fått skrivit av mig lite och antagligen blir det bättre än jag tror.


Ha en trevlig helg alla ni andra!
Ska förresten köpa den där datorn jag fick tips om, lät väldigt bra förutom att den rekomenderas för "Fanny familj"

Frostig morgon

Idag frasade gräset under skosulorna när jag låste upp cykeln. De gula lönlöven hade under natten förvandlats till krispgt färgglada högar. De långa raderna av parkerade bilar kantades av människor med skrapor i händerna.
Jaa de e ändå välkommet med lite vintermys från min sida. Trots att näsan rinner mer och att tårna tappar känseln så kan jag inte låta bli att gilla årstiden när den är som vackrast.

Dagens tips: Ta varje chans du får att komma ut i den friska luften, helst innan mörkret faller. Dessutom är långkallingar bra att ha!

Skrittar in i mörkret

Nu är det inte längre nån tvekan om att vi går mot mörkare tider. Om jag försöker skynda mig och vara effektiv hela dagen från det att jag vaknar, så sitter jag antagligen på hästryggen kring kl 18. Precis vid den tiden börjar det skymma över ängarna utanför Göteborg. Tar man sig in i skogen och är ute ca 1h så är det kolsvart när man kommit ungefär halvvägs.

Saga, som vanligtvis är världens tryggaste ponny att sitta på i mörkret, hon ser o hör oftast allt på långt håll och hittar dessutom närmsta vägen hem oavsett hur borttappad hennes ryttare är. Hon hör till det stora släktet hungriga ponnyer som lever på denna jord. Igår kväll ca 18.30 strosar vi fram i godan ro längs en av grusvägarna i skogen på Änggårdsberget.

Helt plötsligt flyger den annars halvsovandes damen i luften, hon skulle passa utmärkt som kortdistansare! En flaxandes Britta på hennes rygg blev hyfsat överraskad. Lika fort som hon startat har hon också stannat och vänt sig om för att stirra tillbaka på faran i mörka skogen. Ja jag kan ju inte säga att min roll i dramat var särskillt stor, mer än att hålla mig kvar...

solnedgång utanför Finspång, gräddtårta och Katrineholm by night

Jaa en hektisk helg blev det igen. Ingen överraskning när man far hem o hälsar på. Bäst var nog ändå skogsturen på hästryggen tillsammans med Malin, precis som på den gamla goda tiden :)
och nu tillbaka i den nya tiden, mer sliten än någonsin kämpar jag för att hålla mig vaken hela dagen på labbet. På frågan om det varit en tuff helg, svarar jag med min nya whiskeyröst, som jag ej gjort mig förtjänt av att jag varit på Statt i Katrineholm. Stammisarna på Avenyn ser måttligt impade ut och tjaa de va väl typ så vi kände när vi kom in i lokalen också. Så småningom vande man sig vid klimatförändringen och blev riktigt nostalgisk! Stämningen i luften var precis densmma som på den tiden när man hängde i stan ;)

Nu ska jag ut med Saga i skogen en sväng, inviga shortchapsen som jag återfann i helgen.


Kram kram på er alla!

visor i ny förpackning!

Tror inte att jag är ensam om att mer eller mindre frivilligt upptäckt att man under sommarmånaderna i tid och otid går runt nynandes på nån gammal klassisk visa av Taube eller nått liknande.
Söndagkväll gick vi ner till RödaSten ett "kulturhus" av det mera alternativa slaget. Men oj vad förvånad jag blev. Hade förväntat mig nått trashigt slammer till musik och nån sunkig pub-tallrik, men nej här serverades en välsmakande lax till tonerna av kanske Sveriges mest uppdaterade och inspirerande vissångare. Han heter Ola Sandström och hans tolkning av denna i mina ögon något "dammiga" musikgenre, kändes väldigt fräsch!

Han blir veckans tips för er som vill höra nått nytt och kanske lessnat lite på all pretto elektro-pop som dyker upp överallt.

Back to work och dagens frisläpp av batcher!